tyckerinteomdet.blogg.se

The Martian

Kategori: Nöje

Det är svårt att förhålla sig till tur inom fiktionen. I livet kan en seger mot alla odds vara trollbindande och samla ett folk i gemensam förundran. Det är så hjältar skapas men då fiktionens handling inte är beroende av sannolikhetslära så mycket som författarens vilja kräver turen här en filosofisk poäng eller en ”verkets andemening” för att uppnå existensberättigande. Uteblir denna finns risken att publiken känner sig lurad. The Martians andemening är att fru Fortuna ler mot den strävsamme optimisten. Även om det kanske är väl klent är det egentligen inte Matt Damons osannolika tur jag vill invända mot. Problemet är istället att man valt att berätta fel historia:

Om jag skrivit The Martian hade jag inte ändrat på varken premiss eller Matt Damons karaktär. Han är ensam på Mars och jobbar oförtrutet på genom de tuffaste av motgångar. Skillnaden är att alla tror att han är död och ingen kommer till hans undsättning. Efter tre år kommer en ny expedition till Mars. Matt Damon vet om det här sedan tidigare men en sandstorm gör att han misslyckas med att nå landningsplatsen i tid och de åker hem utan honom. När nästa expedition kommer anlända eller var de kommer landa har han ingen aning om men eftersom han är som han är vägrar han låta sig brytas ned och fortsätter kämpa i samma anda som tidigare. Han gör det bra och lyckas nå en rätt hög ålder (säg 62, det är ändå tuffa förhållanden) innan han får skörbjugg och dör ensam på Mars utan att någon vet om det.

Publiken skulle lämna salongen under relativ tystnad. Det är för all del möjligt att någon skulle känna sig lurad men ingen skulle tvivla på att det de just sett var sanningen.

Kommentera inlägget här: