Valvaka: 4 - Kicken
Kategori: Personligt
Det amerikanska valet hedras med en serie om min resa från inte nättroll till nättroll till inte nättroll till nättroll igen. Skriven från primitiv maskin varför länkar och bilder saknas.
En seglivad myt är att nättroll är arbetslös underklass. Visst, de finns där men min erfarenhet är att det huvudsakligen rör sig om kontorsanställda. Eftersom att det arbete jag dagligen förväntades lägga ned på mitt kontorsjobb bara tog två timmar var jag tvungen att sitta vid datorn och låtsasjobba resterande tid. Det är då, inte om man är arbetsfri och kan göra annat, som forumen blir en tillflyktsort.
Jag hade med andra ord precis hur mycket tid som helst att ägna åt nätfotbollsspel, förolämpningar och ränksmideri. Både jag och "Olle" hittade snabbt vår plats i laget och skapade varsin destruktiv persona. Moderatorer var taffliga, saknade stöd från ledningen och bröts ned lätt och även om många av lagets spelare blev permanent avstängda var vi en magnet för ilskna galningar och laget fortsatte växa. Jag själv lyftes fram som lagets talesperson och efter en omsorgsfullt planerad kupp lyckades jag bli svensk ordförande för spelet med egen wikipediasida och allt.
Det blev en lek i att se hur mycket skit vi kunde komma undan med och det var verkligen, verkligen både utvecklande och roligt. Kicken när jag loggade in och såg alla ilskna mejl efter att ha offentliggjort ytterligare ett uselt ordförandebeslut var både smutsig och ren. Vid något tillfälle lämnade jag datorn i ett par timmar och när jag kom tillbaka fanns över 200 ursinniga foruminlägg riktade mot mig. Dessa besvarades sedan så oförskämt som möjligt och så skrattade vi i laget.
Samtidigt passerades gränser. Både jag och "Olle" var vid flera tillfällen alldeles för elaka. Våra lagkamrater också. Än värre var att vi, allt eftersom laget växte, inte riktigt orkade hålla koll på nyrekryterna utan tog alla som verkade galna nog. Det här ledde till att jag, som inofficiell talesperson och spelets ordförande, plötsligt kunde behöva försvara eller i alla fall ursäkta någon som uttryckt sig gravt homofobt eller rasistiskt. Där nånstans började den smutsiga känslan dominera. Till slut gick jag med flit över gränsen och blev avsatt från ordförandeposten. Jag ägnade spelet mindre tid och efter att jag bytt jobb slutade jag logga in.
Det gick några år och sen såg jag Jimmie Åkesson på TV. Han bortförklarade någon partikamrats grava klavertramp och han gjorde det på precis samma sätt som jag själv gjort ett antal år tidigare.
Fortsättning följer.
