Valvaka: 3 - Gemenskapen
Kategori: Personligt
Det amerikanska valet hedras med en serie om min resa från nättrollen till inte nättroll till nättroll till inte nättroll till nättroll igen. Skriven från primitiv maskin varför länkar och bilder saknas.
Tio år efter mitt första äventyr som nättroll var det dags igen och den här gången var det inte fullt så oskyldigt. Omständigheterna är lika ointressanta som de är viktiga för historien, ni får ha tålamod:
Jag och en kompis, "Olle", spelar ett nätspel. Det är ett fotbollsspel där man sköter om en spelare. Eftesom man bara styr en spelare är man beroende av att ha ett lag, en tränare osv. Spelet bygger således på samarbete. Eftersom att matcherna simuleras (man styr inte sin gubbe) är man, så länge man inte är tränare, bara ansvarig för att ställa in sin spelares träning.
Det är förstås pisstrist och vi tröttnar snabbt. Ett år eller så senare påminns jag om spelet, loggar in en gång till och upptäcker att min spelare tränat på och blivit riktigt bra, en av de bättre i Sverige på sin position. Det finns dessutom några mejl i min inbox. De är från olika tränare som försöker värva mig. De flesta är fjäskiga och lockar med bra lön och god gemenskap men eftersom att man inte har någon användning av pengar i spelet och jag inte gillar god gemenskap är de inte särskilt intressanta.
Ett av mejlen sticker ut. Det är otrevligt, på gränsen till hotfullt i tonen och erbjuder en riktig slavlön. Bifogat finns även en länk till lagets externa hemsida. Jag klickar. Sidan är ful och full av hatisk retorik riktad mot andra lags spelare. Texterna på sidan är märkligt nog välskrivna men där finns också en dödslista och någon är uthängd som "veckans golbög". Lagets kärna visar sig bestå av ett kompisgäng från en mellanstor stad i Norrland och deras enda mål att göra spelupplevelsen så pissig som möjligt för spelare från andra lag (nättroll är ännu inte ett etablerat begrepp). Jag tackar ja till erbjudandet med kravet att man även värvar "Olle" vilket godtas.
Fortsättning följer.
